Just nu är jag utled på denna hjärntrötthet. Efterhängsen, alltid hängande över ena axeln och lägger sej i allt. Jag har försökt att "göra något" 5 minuter varje dag, som en lätt upptrappning. Första tiden kunde jag torka av köksbänken eller spisen de minuterna. Nu försöker jag plocka gräs runt rabatterna. Vet ni hur långt man hinner på 5 minuter? Nån dag kanske jag kan ta 7 minuterspass men inte alla dagar. Ser ut över gräsmattan och inser ironin med att försöka hinna projektet att plocka för hand.

Idag känner jag att jag inte orkar vara sjuk längre. Blev förkyld, fick feber och ont i halsen. Min son, en sann pessimist, brukar säja att inget är så dåligt att det inte kan bli värre och i mitt fall stämmer det. Huvudvärken ligger i och vägrar släppa taget. Men.. Det blir väl bättre då förkylningen släppt.

Oh,vad jag skulle vilja kunna göra saker! Jag har alltid älskat att plocka bär, men jag har ingen förhoppning att klara av det i år heller. Törs inte göra för mycket igen då det känns som jag just fått markkänning sedan min dimp i våras.

Om jag känner att jag orkar göra något en dag så ska jag ändå ta det lugnt, maxtid på insatsen. Dagar som jag inte orkar göra något ska jag tvinga mej till att göra något ändå. Mina fem minuter med trasan eller sopborsten är i alla fall fem minuter mer än ingenting.